Vid tornets fot finns en symbolisk grav med Birger Jarl, Stockholms grundare. Högt uppe på en kolonn står Engelbrekt med fladdrande fana, också han en historisk hjälte. Brovalvet liksom lejonhuvudena i skansens södra vägg är hämtat från Erik Palmstedts Riddarholmsbro från 1780-talet. Under valvet syns fontängruppen Lokes straff med motiv ur den nordiska gudasagan.
Som straff för guden Balders död spyr en giftorm etter över Loke som är fastbunden i en klippgrotta. Vid strandkanten finns vattenslipade klippor ditfraktade från skärgården, egentligen står Stadshuset på igenfylld mark. Stadshuset öppnar sig mot parken med en pelargång i tre rader. Trätaket har motiv från Gamla stans kvartersnamn och figurer från den romerska mytologin.
Borgargården Ragnar Östberg inspirerades av Läckö slott vid Vänern med den oregelbundna gården och den svagt sluttande stenläggningen ner mot vattnet som glittrar genom pelarraderna. Huvudingångens trappa kan användas som scen och ovanför finns fyra statyer som representerar mälarstäderna Sigtuna, Västerås, Mariefred och Strängnäs. Ovanför baldakinerna syns kyrktornen i varje stad.
Blå hallen
Här i stadens festsal arrangeras bland annat Nobelmiddagen varje år. Kapprummen i entrén ger intryck av medeltid med tunga, låga valv. Därifrån öppnar sig Blå hallen — som är röd — med en rymd och ett tak som tycks sväva fritt. Ragnar Östberg övergav de planerade blå väggarna när han såg rummet, det röda teglet var för vackert för att släppa, menade han. Pelarna runt hallen är ordnade parvis och kröns av olika mönster som i italiensk renässans. En balkong på västväggen förstärker intrycket av piazza.
Visningar i Stadshuset
Stadshuset visas dagligen. På rundvandringen i huset ingår bland annat besök i Gyllene salen, De hundras valv, Prinsens galleri och Salen Tre kronor.
På Kungsholmen
För det mesta stannar turisterna vid Stadshuset. Kungsholmen erbjuder inte så mycket av de vanliga turistattraktionerna men här finns nånting annat, vackra strandpromenader och ett spännande stadslandskap bland höga berg. På Kungsholmen sprängdes inte bergen bort, i stället klättrar husen på branterna med dramatiska nivåskillnader inne i kvarteren.
Det syns bäst runt Kungsklippan eller i området norr om S:t Eriksgatan. På de höga bergstopparna snurrade väderkvarnarna, nedanför fanns betesmarker och gårdar som tillhörde Gråmunkeklostret på medeltiden. Ön kallades Munklägret och år 1527 lade Gustav Vasa beslag på marken. Vid mitten av 1600-talet övertog Stockholms stad Kungsholmens östra del, gränsen gick vid ett tullstaket ungefär där S:t Eriksgatan nu ligger.
