Stockholm för funktionshindrade och vägen till assistansbolag

Det är en alltför förbisedd sak vad gäller att guide människor till Stockholms alla härliga platser - nämligen hur man tar sig an staden om man råkar sitta i rullstol eller har något annat funktionshinder som kan göra framkomligheten en aning besvärlig.

Jag har själv en syrra som suttit i rullstol sedan hon var åtta år, sen en olycka gjorde henne förlamad ungefär från axlarna och nedåt (hon har viss rörelseförmåga i armarna.) Och jag har därför varit med otaliga gånger och svurit över Stockholms kullerstenar, trånga gränder, smala passager och otillgängliga platser på toppar och dalar hur många gånger som helst.

Det är en sak att det finns handikapp-parkeringar på stora köpcentrum och att butikerna i allt högre grad har ramper upp till sin entré. Men man borde ta ett större helhetsgrepp på tillgängligheten; även till platser såsom kulturella landmärken, museum och alla andra platser som är intressanta och berikande att besöka.

Kort sagt.

Det är inte enkelt att ta sig fram om man sitter i rullstol eller är det minsta förhindrad att ta sig fram enligt gängse normer på två ben.

Frågan är såklart: vad göra? 

Det ska väl först och främst påpekas att det har gjort en hel del. Stadens kampanj där man satsar på ett Stockholm som är tillgängligt för alla har kommit en bra bit på vägen, och mycket har gjorts under den senaste tioårsperioden.

Få igång assistansföretagen 
Men jag tror, som jag läste någonstans, att det också hade varit bra om assistansbolag i Stockholm och liknande aktörer som har mycket resurser och makt, kunde göra även en privatiserad insats på området. Det är naturligtvis att vädja till en många gånger blind vilja, men vill du själv utöva påtryckningar, ge förslag eller bara komma i kontakt med assistansbolag i Stockholm, klicka här, så får du en bra översikt och mycket info. Många av assistansanordnarna i Stockholm agerar ju dessutom nationellt, det har följaktligen verksamhet i städer över hela Sverige, så det finns resurser att utöka en dylik kampanj över till andra behövande städer.

Om du som läser det här nu råkar vara ägare till eller ansvarig på ett assistansbolag i Stockholm så är det givetvis bara att sätta igång en sådan kampanj själv. Ta kontakt med dina kollegor och konkurrenter och börja diskutera vad ni kan göra. Det kommer ge massor av pluspoäng på karmakontot och skapa förutsättningar för en stad där alla trivs.

Stockholms stadsbibliotek

Den storslagna gula byggnaden i hörnet av Sveavägen och Odengatan ritades av Gunnar Asplund på 1920-talet. Asplund var den tidens stora arkitekt, stadsbiblioteket ett av hans främsta verk.

Byggnaden har drag från Egypten och Rom, är ritad som en cylinder omgiven av en kub, strängt matematisk med klassisk symmetri. Gå in i biblioteket, studera möblerna, lamporna och alla inredningsdetaljer som är ritade med stor omsorgsfullhet.

Besök barnavdelningen där flera generationer Stockholmsbarn lyssnat på sagor framför Nils von Dardels målning John Blund som bär sagan om Sankt Göran och draken i sitt paraply.

Observatoriekullen

På högsta punkten ligger Observatoriemuseet inrymt i ett 1700-talshus ritat av samtidens store arkitekt Carl Hårleman. Stolparna med märkliga tecken i km för observatoriet är markeringarför planeternas banor i proportionerligt avstånd till en liten modell av solen som finns inne i huset. Försök hinna med ett besök på kullen. Staden ger ett helt annat intryck här uppifrån, dessutom är museet värt ett besök

Om 1600-talet var Sveriges politiska stormaktstid så var 1700-det den vetenskapliga storhetstiden med det lilla observatoriet som centrum. Här samlades Linhans lärljungar och andra av samtidens stora naturvetare. De startade Vetenskapsakademien och samarbetade med vetenskapsmän i hela Europa. Astronomi och meteorologi ingick i samma vetenskap.

Celsius hade just uppfunnit termometern; i observatoriet inleddes år 1756 en serie systematiska temperatur- och väderobservationer som nu är bland världens längsta. Observationerna hade praktiska  motiv eftersom man trodde att vädret skulle kunna förutsägas med hjälp av dem, något som bönderna borde ha stor nytta av.

Vetenskapsakademien hade också ensamrätt att ge ut almanackor, små häften som vid sidan av katekes och Bibel hade störst spridning bland vanligt folk. Häftena innehöll inte bara kalendrar utan också folkupplysande artiklar. Almanackorna fungerade som små populärvetenskapliga handböcker med råd om jordbruk, medicin och naturvetenskap.

Fjällgatan med historiska anor

På Fjällgatan finns Stockholms mest besökta utsiktsplats. Kullerstenarna längs husmurarna finns kvar, lyktorna på husväggarna understryker den gamla gatukaraktären, vattnets och himlens ljus skiftar ständigt. Ingen utsikt är så vacker som den mot norr och Fjällgatan är ett enastående exempel på det.

Bakom husen ligger små trädgårdar som klättrar uppför berget. Flera hus från 1700-talet vänder långsidorna mot gatan med plank emellan. Gatufasaderna är ljusa, mot gårdarna är de målade i falufärg. Att den gamla miljön har bevarats kan i hög grad tillskrivas Anna Lindhagen (1870-1941). Som ledamot av stadsfullmäktige motionerade hon om bebyggelsens bevarande, själv bodde hon på Fjällgatan 34 i många år och inredde sina rum till ett litet borgar från 1860-talet.

Nu förvaltas del som Stigbergets borgarrum och visas för besökare söndagar klockan 13-15, september—maj. I hennes trädgård växer gammaldags blommor och där finns också ett litet lusthus med vindflöjel från årtalet 1776. Det fristående huset med uteservering mittemot, byggdes som fattighus på 1800-talet. Förutom vägen fanns det en rullväg, ett transportband, ner till magasin i Stadsgården. Arkitekten hette Axel Kumlien. I Hälsans hus, nummer 23A, ligger Hermans trädgårdscafe med stans finaste utsikt.

Sista Styverns Trappor 
Trapporna har fått sitt namn efter krogen Sista Styvern som låg nere i Stadsgården. En bit upp till höger finns en öppning i planket till en gammaldags kryddträdgård. Gå in och titta, här växer åbrodd och såpnejlika, humle och mynta, libbsticka och lavendel och mycket annat.

5 kända platser på Kungsholmen

Kungsholmen är sjukhusens stadsdel och ormen som symbol förekommer på flera ställen. Den tillhör Asklepios, läkekonstens gud i den antika mytologin. Serafimerlasarettet Hantverkargatan var huvudgatan.

Snett emot Stadshuset låg Serafimerlasarettet som var Sveriges första sjukhus från mitten av 1700-talet. Från början fanns det bara åtta sängplatser, sedan byggdes det om i flera omgångar för att i slutet på 1800-talet vara ett av landets modernaste sjukhus. Det inrättades i Gripenhielmska malmgården, den stora vita bygg-naden inne på gården. Gripenhielmska malmgården var den största och mest påkostade av Kungsholmens många malmgårdar. Här låg Urban Hjärnes Laboratorium chymicum, där man tillverkade läkemedel i stor skala åt den svenska armen och i trädgården odlades medicinalväxter. Urban Hjärne var en av 1600-talets stora kulturpersonlig-heter, läkare, kemist, deltog i filosofiska diskussioner och gillade uppenbarligen livet. Med sina tre hustrur fick han 26 barn.

• Kvarteret Glasbruket 

 Här låg tidigare en liten ö som efter utfyllnader förenades med Kungsholmen. Kungsholmens glasbruk var i slutet av 1700-talet landets förnämsta. Lokalerna Hantverkargatan 3, övertogs av Karolinska Institutet på 1800-ta-let och nu används byggnaderna av Stockholms stad.

• Kungsholmens kyrka 

Kyrkan ritades på 1600-talet av Mathias Spihler. Ner mot Hantverkargatan ligger ett fattighus från år 1762. Kyrkogården avgränsas i väster mot Parmmätargatan. Parm är ett mått på hö, här mättes och kontrollerades höet innan det levererades vidare.

• Rådhuset 

Ett kvarter norr om Kungsholmstorg ligger Rådhuset som inrymmer Stockholms tingsrätt. Den monumentala byggnaden med enkla slammade tegelväggar ritades av Carl Westman och invigdes år 1915. Inuti är huset desto rikare dekorerat och runt portalen finns reliefer med de sju dödssynderna, avund, frosseri, girighet, högmod, lättja, otukt och vrede, utförda av Gustaf Sandberg. Mellan radhuset och polishuset som ligger bakom, går en underjordisk gäng, "suckarnas gång", där män i tusentals vandrat mellan frihet och häkte.

• Piperska muren 

 Ner mot rådhuset ligger Piperska muren. Här byggde Carl Piper ett hus och den muromgärdade trädgården med sina terrasser och orangerier, ansågs vara den vackraste på Kungsholmen på 1600-talet. Mitt i trädgården siar ett gammalt ordenskors som erinrar om att flera ordenssällskap knöts till Piperska muren. Ovanför huset ligger Pipers glass med glass tillverkad av samma familj i flera generationer.

• Bolinders plan 

 På 1800-talet blev Kungsholmen de stora industriernas ö. Mellan Klara sjö och Serafimerlasarettet låg Bolinders mekaniska verkstad med 520 arbetare anställda år 1877. En bit bort, på Flemingsgatan ungefär där S:t Eriks sjukhus ligger, fanns AB Separator, på andra sidan Klara sjö låg gasverket.

Gustav Adolfs torg

På ena sidan Operan, på andra sidan Arvfurstens palats och mitt på torget Gustav II Adolf. Tidigare var torgets symmetri mer påtaglig med ett likadant hus på varje sida.

På 1890-talet revs Gustav III:s opera för att ge plats åt den nuvarande. Många var kritiska, om den gamla operan liknade ett syskrin, var den nya ful som en cigarrlåda. Statyn restes år 1796, senare kompletterades den med Axel Oxenstierna som berättar om kungens hjältebragder för historiens gudinna Clio omgiven av det trettioåriga krigets fåltherrar. Torget fick sitt namn efter statyn år 1805, tidigare hette det Malmtorget, därefter Norrmalmstorg. Arvfurstens palats med utrikesdepartementet, ligger på västra sidan. Fasaden är 1700-tal men kärnan i huset är ett 1600-talspalats vars sandstensportal med vapensköldar, lejon och stenklot finns runt hörnet vid Fredsgatan.

Palmstedt ritade fasaden och under balustraden vid taket står det SOPHIA ALBERTINA AEDIFICA-VIT som betyder Sophia Albertina (Gustav III:s syster) lät bygga. I kvarteren bortom Arvfurstens palats ligger bankhus, regeringskanslier och departement.

Visa större karta

Stadhuset - visningar, blå hallen

Vid tornets fot finns en symbolisk grav med Birger Jarl, Stockholms grundare. Högt uppe på en kolonn står Engelbrekt med fladdrande fana, också han en historisk hjälte. Brovalvet liksom lejonhuvudena i skansens södra vägg är hämtat från Erik Palmstedts Riddarholmsbro från 1780-talet. Under valvet syns fontängruppen Lokes straff med motiv ur den nordiska gudasagan.

Som straff för guden Balders död spyr en giftorm etter över Loke som är fastbunden i en klippgrotta. Vid strandkanten finns vattenslipade klippor ditfraktade från skärgården, egentligen står Stadshuset på igenfylld mark. Stadshuset öppnar sig mot parken med en pelargång i tre rader. Trätaket har motiv från Gamla stans kvartersnamn och figurer från den romerska mytologin.

Borgargården Ragnar Östberg inspirerades av Läckö slott vid Vänern med den oregelbundna gården och den svagt sluttande stenläggningen ner mot vattnet som glittrar genom pelarraderna. Huvudingångens trappa kan användas som scen och ovanför finns fyra statyer som representerar mälarstäderna Sigtuna, Västerås, Mariefred och Strängnäs. Ovanför baldakinerna syns kyrktornen i varje stad.

Blå hallen 
Här i stadens festsal arrangeras bland annat Nobelmiddagen varje år. Kapprummen i entrén ger intryck av medeltid med tunga, låga valv. Därifrån öppnar sig Blå hallen — som är röd — med en rymd och ett tak som tycks sväva fritt. Ragnar Östberg övergav de planerade blå väggarna när han såg rummet, det röda teglet var för vackert för att släppa, menade han. Pelarna runt hallen är ordnade parvis och kröns av olika mönster som i italiensk renässans. En balkong på västväggen förstärker intrycket av piazza.

Visningar i Stadshuset 
Stadshuset visas dagligen. På rundvandringen i huset ingår bland annat besök i Gyllene salen, De hundras valv, Prinsens galleri och Salen Tre kronor.

På Kungsholmen 
För det mesta stannar turisterna vid Stadshuset. Kungsholmen erbjuder inte så mycket av de vanliga turistattraktionerna men här finns nånting annat, vackra strandpromenader och ett spännande stadslandskap bland höga berg. På Kungsholmen sprängdes inte bergen bort, i stället klättrar husen på branterna med dramatiska nivåskillnader inne i kvarteren.

Det syns bäst runt Kungsklippan eller i området norr om S:t Eriksgatan. På de höga bergstopparna snurrade väderkvarnarna, nedanför fanns betesmarker och gårdar som tillhörde Gråmunkeklostret på medeltiden. Ön kallades Munklägret och år 1527 lade Gustav Vasa beslag på marken. Vid mitten av 1600-talet övertog Stockholms stad Kungsholmens östra del, gränsen gick vid ett tullstaket ungefär där S:t Eriksgatan nu ligger.