Observatoriekullen

På högsta punkten ligger Observatoriemuseet inrymt i ett 1700-talshus ritat av samtidens store arkitekt Carl Hårleman. Stolparna med märkliga tecken i km för observatoriet är markeringarför planeternas banor i proportionerligt avstånd till en liten modell av solen som finns inne i huset. Försök hinna med ett besök på kullen. Staden ger ett helt annat intryck här uppifrån, dessutom är museet värt ett besök

Om 1600-talet var Sveriges politiska stormaktstid så var 1700-det den vetenskapliga storhetstiden med det lilla observatoriet som centrum. Här samlades Linhans lärljungar och andra av samtidens stora naturvetare. De startade Vetenskapsakademien och samarbetade med vetenskapsmän i hela Europa. Astronomi och meteorologi ingick i samma vetenskap.

Celsius hade just uppfunnit termometern; i observatoriet inleddes år 1756 en serie systematiska temperatur- och väderobservationer som nu är bland världens längsta. Observationerna hade praktiska  motiv eftersom man trodde att vädret skulle kunna förutsägas med hjälp av dem, något som bönderna borde ha stor nytta av.

Vetenskapsakademien hade också ensamrätt att ge ut almanackor, små häften som vid sidan av katekes och Bibel hade störst spridning bland vanligt folk. Häftena innehöll inte bara kalendrar utan också folkupplysande artiklar. Almanackorna fungerade som små populärvetenskapliga handböcker med råd om jordbruk, medicin och naturvetenskap.