Staden målas honungsgul

Stockholm är faktiskt en honungsgul stad. Färgen varierar från grågula sandstens- och ockratoner till mörkare gult och gulbrunt. I en kunglig kungörelse år 1699 rekommenderade slottsarkitekten Tessin att alla stora hus i staden skulle strykas med gul färg "vilket inte bara gjorde staden vackrare, utan också ljusare". Den gula staden byggde på förebilder från romersk och fransk klassicism. 1600-talsstaden var röd, först det röda teglet, sedan rödfärg ovanpå puts och trä. Det var den tunga rödfårgningen som Tessin ville få bort, den mörka staden skulle målas ljus och lätt. Med järnvitriol på putsen blev färgen mjukt gulrosa, med grön umbra bröts en varmgrå stenimiterande färgton fram. Trähusens fasader målades ofta gula mot gatan, mot gårdarna var de strukna med falu rödfärg som var billigare.

Stadens årsringar 
Staden har vuxit som årsringar i ett träd. Den innersta kärnan, Gamla stan, ringades in av 1800-talets stenhus på malmarna. Sedan följde förorterna Aspudden, Gamla Enskede, Alvik och Råsunda från 1900-talets första årtionden. De ligger som en krans bortom tullarna med trettiotalets Per Albin-hus utanför. Och så fortsatte det i nya ringar för varje decennium.

En resa från stans mitt ut genom förorterna är en färd genom ett historielandskap. Olika tiders uppfattning om stadsplanering, arkitektur och trädgårdar har avlöst varandra, i Gamla Enskede planterades äppel träden tätt med olika sorter inympade, i Skogås fick nyttoväxter vika för prydnadsrabatter.

Hälsobostäder 
Det finns 1920-talskvarter som är värda besök, bebyggelsen mellan Vanadisplan och Torsgatan, i Hjorthagen och runt Blecktornet på Söder, till exempel. Husen har drag av 1700-talets klassiska enkelhet och byggdes kring vackra gårdar. De flesta lägenheterna var små men i gengäld fanns "lekstugor" och andra gemensamhetsutrymmen. Flera av dem tillkom efter mönster från bostadskooperationen i det "röda" Wien, åren efter första världskriget. Trettiotalets bostadsprogram blev funkis i stället för tjugotals-klassicism. I närförorterna Traneberg och Hammarby byggdes "hus som limpor", fristående trevåningshus med "genomluftningsbara" lägenheter.

Halkrapport från Stockholms vägar

Okej, att skriva vad som är på gång i Stockholm kan ibland innebära något personligt - förutsatt att det är allmängiltigt. Och att ta körkort för väl räknas som allmängiltigt, även om jag inte har en aning om hur många procent av befolkningen som verkligen gör detta. Hur som helst håller jag själv på att övningsköra just nu och liksom bemödar mig med att göra Stockholms gator osäkra.

Jag har kommit en bra bit på vägen, såhär efter drygt ett år. Och nu är det tid för mig att ge mig i kast med halkkörningen, risktvåan som det numera heter. Det står en del bra saker om just detta i det här inlägget (en slags blogg om körkortet) så kolla vidare där om du vill veta mer om vad Risktvåan går ut på. Men det handlar om att få köra bil när det är halt och blött, men också att få bra underlag för att köra defensivt, dvs köra för att undvika dumheter. 

Well, som den duktiga elev jag är har jag också kollat upp vilka som är de vanskligaste vägarna i Stockholm vad gäller halkan: E 18 mellan Stockholm - Bålsta och Väg 68 mellan Riddarhyttan - Fagersta ska tydligen vara okända och olycksdrabbade så ta det lite extra försiktigt där. Allt detta apropå att vi just nu befinner oss i ett Stockholm men hala vägar, isande vindar och en längtan till våren.

Postmuseet, Myntmuseet & Lilla Nygatan

Postmuseet ligger i Postens gamla huvudkontor vid Lilla Nygatan 6. Museet öppnade i några få rum 1906, men fyller nu hela huset. Utställningen "Brevet - en resa genom sekler" skildrar posthanteringen genom tiderna och visar bl.a. en isbåt som användes för postrodden över Ålands hav. Museet har en av världens värdefullaste frimärkssamlingar, många visas i utställningen Märkvärdigt som också berättar om vykort och samlande. En särskild utställning, Lilla Posten, vänder sig till barnen, och här finns restaurang och butik.

Byggnaden med nyklassisk fasad och portik i form av fyra kraftiga doriska kolonner uppfördes 1820-25 efter Fredrik Bloms ritningar. Längan mot gatan rymmer till en tredjedel en äldre stomme från 1650
med bevarat målat bjälktak. Posten flyttade hit 1720, det var det första egna huset sedan grundandet 1636. Huset har lägre flyglar och en länga mot Munkbroleden.

Lilla Nygatan med Loheskatt och Lejontorn Victory Hotel, Lilla Nygatan 5, är lika mycket sevärdhet som hotell. Under golvet i nuvarande baren fann några arbetare 1937 den största silverskatt som påträffats i landet, Loheskatten. Silverföremålen finns i Stockholms stadsmuseum och de 18 000 mynten från åren 1643-1741 visas på Myntmuseet vid Slottsbacken.

När gården frilades 1984 påträffades grunden till Lejontornet, uppfört som en del av den yttre stadsmuren vid slutet av 1300-talet - den kan nu ses i restaurangen.

Hotellet, med konferensanläggningen mitt emot, ingår i en liten grupp hotell med marina antikviteter som tema och med namn förknippade med Lord Nelson och hans Lady Emma Hamilton. Huset vid Stora Nygatan 22-Lilla Nygatan 7 ritades och uppfördes av Tessin d.y. under andra hälften av 1600-talet. Mest berömt är det ändå som tidningshus.

Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta köpte fastigheten 1836. Familjen bodde vid Stora Nygatan, redaktion och tryckeri låg mot Lilla Nygatan 7. Landets första kvinnliga journalist, Wendela Hebbe, bodde i hörnet Lilla Nygatan 8-Kåkbrinken. Hon arbetade på Aftonbladet, hade ett långt förhållande och en son med Hierta, själv gift och fembarnsfar. Christian Erikssons staty av Hierta står på Riddarhustorget framför Kanslihusannexet. Lilla Nygatan 12 uppfördes av hovbildhuggaren Burchardt Precht vid sekelskiftet 1700. Husets gård kan betraktas från Kåkbrinken.

Lilla Nygatan 18 med Källaren PB är ursprungligen en magasinsbyggnad från 1700-talet. Den byggdes om efter Albert Törnqvists ritningar på 1870-talet till ett fint exempel på tidens nyrenässans. Stockholms första privatägda bankhus uppfördes vid nr 23 åren 1860-63 för Stockholms enskilda bank av Andre Oscar Wallenberg - början på dagens SEB. Johan Fredrik Åbom ritade huset där banksalen som då var brukligt låg på första våningen. Delen mot Stora Nygatan utgör en ombyggnad av Leijonsköldska palatset från 1640-talet. På fasaden tronar Moder Svea, skulpterad av Rolf Anderberg.