Norrbro som sträcker sig mellan Slottet och Gustav Adolfs Torg är stadens första stenbro, byggd i granit från Roslagen. Iden fanns redan i Tessin d.y:s förslag till monumental förplats till Slottet. C.F. Adelcrantz började rita på bron under 1770-talet, men Gustav III önskade snart att han skulle ägna sig åt operabygget vid Gustaf Adolfs torg. Nya ritningar utformades av Adelcrantz och Erik Palmstedt och godkändes 1781, men arbetet stod tidvis stilla. Först 1807 var hela bron klar och då var ingen av de inblandade längre i livet.
Det är en bro som förenar Stockholm med Europas vackraste brokultur. I nordens brorikaste stad har den kallats Kungen bland broar. Att promenera utmed nya Norrbro blev högsta mode. Den låga udden som varit
upplag omskapades till den vattennära Strömparterren och öppna-des för allmänheten 1832. Den blev därmed stadens första offentligt anlagda park, med popplar, lindar och andra lövträd.
Ett av stadens tidiga kaféer låg här och även idag har parterren ett kafé. "Midt i de många klassintressenas, kotteriernas, fåfängans och afundens stora stad ligger Strömparterren som ett neutralt område, en republik der ingen är gemen, utan alla korpraler', om icke kaptener, der det endast är fråga om att tillfredsställa lifvets glada behov" kunde man läsa i Svenska Familj-Journalen 1868.
De glada behoven var förstås alkoholhaltiga drycker. Flera statyer finns i parken: bronsstatyn Dimman sattes upp 1909, skulptören Gusten Lindberg hade fått guldmedalj för gipsförlagan vid världsutställningen i Paris 1889.
Carl Milles fick beställning på en byst av diktaren Esaias Tegnér, men lät sig istället inspireras av dikten
Sång till solen när han gjorde Solsångaren, invigd 1926. Fiskat i Norrström har man troligen gjort redan innan Stockholm grundlades. In på 1950-talet var fisket från gröna båtar med stora sänkhåvar en daglig syn - och fortfarande kan man se en eller annan sänkhåvsbåt i arbete.
Strömparterren fick draghjälp av den populära Norrbrobasaren, en lång, envånings träbyggnad ritad av A.F. Nyström som uppfördes på brons västra sida 1836-1838 och var fylld med modebutiker. Känd var August Blanches beskrivning av hur man kunde gå in oklädd i ena änden och komma ut "fullt riggad" i den andra. Här fanns också guldsmeder, bokhandlare som Adolf Bonnier och schweizerier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar