Stockholms stadsbibliotek

Den storslagna gula byggnaden i hörnet av Sveavägen och Odengatan ritades av Gunnar Asplund på 1920-talet. Asplund var den tidens stora arkitekt, stadsbiblioteket ett av hans främsta verk.

Byggnaden har drag från Egypten och Rom, är ritad som en cylinder omgiven av en kub, strängt matematisk med klassisk symmetri. Gå in i biblioteket, studera möblerna, lamporna och alla inredningsdetaljer som är ritade med stor omsorgsfullhet.

Besök barnavdelningen där flera generationer Stockholmsbarn lyssnat på sagor framför Nils von Dardels målning John Blund som bär sagan om Sankt Göran och draken i sitt paraply.

Observatoriekullen

På högsta punkten ligger Observatoriemuseet inrymt i ett 1700-talshus ritat av samtidens store arkitekt Carl Hårleman. Stolparna med märkliga tecken i km för observatoriet är markeringarför planeternas banor i proportionerligt avstånd till en liten modell av solen som finns inne i huset. Försök hinna med ett besök på kullen. Staden ger ett helt annat intryck här uppifrån, dessutom är museet värt ett besök

Om 1600-talet var Sveriges politiska stormaktstid så var 1700-det den vetenskapliga storhetstiden med det lilla observatoriet som centrum. Här samlades Linhans lärljungar och andra av samtidens stora naturvetare. De startade Vetenskapsakademien och samarbetade med vetenskapsmän i hela Europa. Astronomi och meteorologi ingick i samma vetenskap.

Celsius hade just uppfunnit termometern; i observatoriet inleddes år 1756 en serie systematiska temperatur- och väderobservationer som nu är bland världens längsta. Observationerna hade praktiska  motiv eftersom man trodde att vädret skulle kunna förutsägas med hjälp av dem, något som bönderna borde ha stor nytta av.

Vetenskapsakademien hade också ensamrätt att ge ut almanackor, små häften som vid sidan av katekes och Bibel hade störst spridning bland vanligt folk. Häftena innehöll inte bara kalendrar utan också folkupplysande artiklar. Almanackorna fungerade som små populärvetenskapliga handböcker med råd om jordbruk, medicin och naturvetenskap.

Fjällgatan med historiska anor

På Fjällgatan finns Stockholms mest besökta utsiktsplats. Kullerstenarna längs husmurarna finns kvar, lyktorna på husväggarna understryker den gamla gatukaraktären, vattnets och himlens ljus skiftar ständigt. Ingen utsikt är så vacker som den mot norr och Fjällgatan är ett enastående exempel på det.

Bakom husen ligger små trädgårdar som klättrar uppför berget. Flera hus från 1700-talet vänder långsidorna mot gatan med plank emellan. Gatufasaderna är ljusa, mot gårdarna är de målade i falufärg. Att den gamla miljön har bevarats kan i hög grad tillskrivas Anna Lindhagen (1870-1941). Som ledamot av stadsfullmäktige motionerade hon om bebyggelsens bevarande, själv bodde hon på Fjällgatan 34 i många år och inredde sina rum till ett litet borgar från 1860-talet.

Nu förvaltas del som Stigbergets borgarrum och visas för besökare söndagar klockan 13-15, september—maj. I hennes trädgård växer gammaldags blommor och där finns också ett litet lusthus med vindflöjel från årtalet 1776. Det fristående huset med uteservering mittemot, byggdes som fattighus på 1800-talet. Förutom vägen fanns det en rullväg, ett transportband, ner till magasin i Stadsgården. Arkitekten hette Axel Kumlien. I Hälsans hus, nummer 23A, ligger Hermans trädgårdscafe med stans finaste utsikt.

Sista Styverns Trappor 
Trapporna har fått sitt namn efter krogen Sista Styvern som låg nere i Stadsgården. En bit upp till höger finns en öppning i planket till en gammaldags kryddträdgård. Gå in och titta, här växer åbrodd och såpnejlika, humle och mynta, libbsticka och lavendel och mycket annat.

5 kända platser på Kungsholmen

Kungsholmen är sjukhusens stadsdel och ormen som symbol förekommer på flera ställen. Den tillhör Asklepios, läkekonstens gud i den antika mytologin. Serafimerlasarettet Hantverkargatan var huvudgatan.

Snett emot Stadshuset låg Serafimerlasarettet som var Sveriges första sjukhus från mitten av 1700-talet. Från början fanns det bara åtta sängplatser, sedan byggdes det om i flera omgångar för att i slutet på 1800-talet vara ett av landets modernaste sjukhus. Det inrättades i Gripenhielmska malmgården, den stora vita bygg-naden inne på gården. Gripenhielmska malmgården var den största och mest påkostade av Kungsholmens många malmgårdar. Här låg Urban Hjärnes Laboratorium chymicum, där man tillverkade läkemedel i stor skala åt den svenska armen och i trädgården odlades medicinalväxter. Urban Hjärne var en av 1600-talets stora kulturpersonlig-heter, läkare, kemist, deltog i filosofiska diskussioner och gillade uppenbarligen livet. Med sina tre hustrur fick han 26 barn.

• Kvarteret Glasbruket 

 Här låg tidigare en liten ö som efter utfyllnader förenades med Kungsholmen. Kungsholmens glasbruk var i slutet av 1700-talet landets förnämsta. Lokalerna Hantverkargatan 3, övertogs av Karolinska Institutet på 1800-ta-let och nu används byggnaderna av Stockholms stad.

• Kungsholmens kyrka 

Kyrkan ritades på 1600-talet av Mathias Spihler. Ner mot Hantverkargatan ligger ett fattighus från år 1762. Kyrkogården avgränsas i väster mot Parmmätargatan. Parm är ett mått på hö, här mättes och kontrollerades höet innan det levererades vidare.

• Rådhuset 

Ett kvarter norr om Kungsholmstorg ligger Rådhuset som inrymmer Stockholms tingsrätt. Den monumentala byggnaden med enkla slammade tegelväggar ritades av Carl Westman och invigdes år 1915. Inuti är huset desto rikare dekorerat och runt portalen finns reliefer med de sju dödssynderna, avund, frosseri, girighet, högmod, lättja, otukt och vrede, utförda av Gustaf Sandberg. Mellan radhuset och polishuset som ligger bakom, går en underjordisk gäng, "suckarnas gång", där män i tusentals vandrat mellan frihet och häkte.

• Piperska muren 

 Ner mot rådhuset ligger Piperska muren. Här byggde Carl Piper ett hus och den muromgärdade trädgården med sina terrasser och orangerier, ansågs vara den vackraste på Kungsholmen på 1600-talet. Mitt i trädgården siar ett gammalt ordenskors som erinrar om att flera ordenssällskap knöts till Piperska muren. Ovanför huset ligger Pipers glass med glass tillverkad av samma familj i flera generationer.

• Bolinders plan 

 På 1800-talet blev Kungsholmen de stora industriernas ö. Mellan Klara sjö och Serafimerlasarettet låg Bolinders mekaniska verkstad med 520 arbetare anställda år 1877. En bit bort, på Flemingsgatan ungefär där S:t Eriks sjukhus ligger, fanns AB Separator, på andra sidan Klara sjö låg gasverket.

Gustav Adolfs torg

På ena sidan Operan, på andra sidan Arvfurstens palats och mitt på torget Gustav II Adolf. Tidigare var torgets symmetri mer påtaglig med ett likadant hus på varje sida.

På 1890-talet revs Gustav III:s opera för att ge plats åt den nuvarande. Många var kritiska, om den gamla operan liknade ett syskrin, var den nya ful som en cigarrlåda. Statyn restes år 1796, senare kompletterades den med Axel Oxenstierna som berättar om kungens hjältebragder för historiens gudinna Clio omgiven av det trettioåriga krigets fåltherrar. Torget fick sitt namn efter statyn år 1805, tidigare hette det Malmtorget, därefter Norrmalmstorg. Arvfurstens palats med utrikesdepartementet, ligger på västra sidan. Fasaden är 1700-tal men kärnan i huset är ett 1600-talspalats vars sandstensportal med vapensköldar, lejon och stenklot finns runt hörnet vid Fredsgatan.

Palmstedt ritade fasaden och under balustraden vid taket står det SOPHIA ALBERTINA AEDIFICA-VIT som betyder Sophia Albertina (Gustav III:s syster) lät bygga. I kvarteren bortom Arvfurstens palats ligger bankhus, regeringskanslier och departement.

Visa större karta

Stadhuset - visningar, blå hallen

Vid tornets fot finns en symbolisk grav med Birger Jarl, Stockholms grundare. Högt uppe på en kolonn står Engelbrekt med fladdrande fana, också han en historisk hjälte. Brovalvet liksom lejonhuvudena i skansens södra vägg är hämtat från Erik Palmstedts Riddarholmsbro från 1780-talet. Under valvet syns fontängruppen Lokes straff med motiv ur den nordiska gudasagan.

Som straff för guden Balders död spyr en giftorm etter över Loke som är fastbunden i en klippgrotta. Vid strandkanten finns vattenslipade klippor ditfraktade från skärgården, egentligen står Stadshuset på igenfylld mark. Stadshuset öppnar sig mot parken med en pelargång i tre rader. Trätaket har motiv från Gamla stans kvartersnamn och figurer från den romerska mytologin.

Borgargården Ragnar Östberg inspirerades av Läckö slott vid Vänern med den oregelbundna gården och den svagt sluttande stenläggningen ner mot vattnet som glittrar genom pelarraderna. Huvudingångens trappa kan användas som scen och ovanför finns fyra statyer som representerar mälarstäderna Sigtuna, Västerås, Mariefred och Strängnäs. Ovanför baldakinerna syns kyrktornen i varje stad.

Blå hallen 
Här i stadens festsal arrangeras bland annat Nobelmiddagen varje år. Kapprummen i entrén ger intryck av medeltid med tunga, låga valv. Därifrån öppnar sig Blå hallen — som är röd — med en rymd och ett tak som tycks sväva fritt. Ragnar Östberg övergav de planerade blå väggarna när han såg rummet, det röda teglet var för vackert för att släppa, menade han. Pelarna runt hallen är ordnade parvis och kröns av olika mönster som i italiensk renässans. En balkong på västväggen förstärker intrycket av piazza.

Visningar i Stadshuset 
Stadshuset visas dagligen. På rundvandringen i huset ingår bland annat besök i Gyllene salen, De hundras valv, Prinsens galleri och Salen Tre kronor.

På Kungsholmen 
För det mesta stannar turisterna vid Stadshuset. Kungsholmen erbjuder inte så mycket av de vanliga turistattraktionerna men här finns nånting annat, vackra strandpromenader och ett spännande stadslandskap bland höga berg. På Kungsholmen sprängdes inte bergen bort, i stället klättrar husen på branterna med dramatiska nivåskillnader inne i kvarteren.

Det syns bäst runt Kungsklippan eller i området norr om S:t Eriksgatan. På de höga bergstopparna snurrade väderkvarnarna, nedanför fanns betesmarker och gårdar som tillhörde Gråmunkeklostret på medeltiden. Ön kallades Munklägret och år 1527 lade Gustav Vasa beslag på marken. Vid mitten av 1600-talet övertog Stockholms stad Kungsholmens östra del, gränsen gick vid ett tullstaket ungefär där S:t Eriksgatan nu ligger.

Mårten Trotzigs gränd

Mårten Trotzigs gränd  fick sitt namn efter tysken Manen Traubtzich som kom till Stockholm år 1581 och byggde hus här. 

Gränden som börjar där Västerlånggatan mynnar i järntorget, är bara 90 centimeter bred. Under 1500-talet blev järn Sveriges viktigaste exportvara.

Här vägdes, mättes och kontrollerades allt järn från Bergslagen innan det skeppades vidare. Järntorget var den stora omlastningsplatsen och si arts handelscentrum och affärer gjordes upp på alla möjliga språk. Förutom koppar och järn var det buntar med hudar, smör och tjära som skeppades ut. Specerier, salt från sardiner, glas, keramik och kläde importerades.

Torget låg öppet mot vattnet eftersom bärare måste kunna röra sig fritt mellan båtarna. På andra sidan reste sig stadsmuren ovanför branten. 1662 flyttades vågen över till Järngraven, det vill säga den gamla vallgraven vid Södermalm, och där blev upplagsplats för stångjärnet. Dessförinnan, år 1642 hade den första slussen anlagts. Handeln försköts mot Skeppsbron och torget övergick på 1700- och 1800-talen till att bli ett grönsakstorg.

Staden målas honungsgul

Stockholm är faktiskt en honungsgul stad. Färgen varierar från grågula sandstens- och ockratoner till mörkare gult och gulbrunt. I en kunglig kungörelse år 1699 rekommenderade slottsarkitekten Tessin att alla stora hus i staden skulle strykas med gul färg "vilket inte bara gjorde staden vackrare, utan också ljusare". Den gula staden byggde på förebilder från romersk och fransk klassicism. 1600-talsstaden var röd, först det röda teglet, sedan rödfärg ovanpå puts och trä. Det var den tunga rödfårgningen som Tessin ville få bort, den mörka staden skulle målas ljus och lätt. Med järnvitriol på putsen blev färgen mjukt gulrosa, med grön umbra bröts en varmgrå stenimiterande färgton fram. Trähusens fasader målades ofta gula mot gatan, mot gårdarna var de strukna med falu rödfärg som var billigare.

Stadens årsringar 
Staden har vuxit som årsringar i ett träd. Den innersta kärnan, Gamla stan, ringades in av 1800-talets stenhus på malmarna. Sedan följde förorterna Aspudden, Gamla Enskede, Alvik och Råsunda från 1900-talets första årtionden. De ligger som en krans bortom tullarna med trettiotalets Per Albin-hus utanför. Och så fortsatte det i nya ringar för varje decennium.

En resa från stans mitt ut genom förorterna är en färd genom ett historielandskap. Olika tiders uppfattning om stadsplanering, arkitektur och trädgårdar har avlöst varandra, i Gamla Enskede planterades äppel träden tätt med olika sorter inympade, i Skogås fick nyttoväxter vika för prydnadsrabatter.

Hälsobostäder 
Det finns 1920-talskvarter som är värda besök, bebyggelsen mellan Vanadisplan och Torsgatan, i Hjorthagen och runt Blecktornet på Söder, till exempel. Husen har drag av 1700-talets klassiska enkelhet och byggdes kring vackra gårdar. De flesta lägenheterna var små men i gengäld fanns "lekstugor" och andra gemensamhetsutrymmen. Flera av dem tillkom efter mönster från bostadskooperationen i det "röda" Wien, åren efter första världskriget. Trettiotalets bostadsprogram blev funkis i stället för tjugotals-klassicism. I närförorterna Traneberg och Hammarby byggdes "hus som limpor", fristående trevåningshus med "genomluftningsbara" lägenheter.

Halkrapport från Stockholms vägar

Okej, att skriva vad som är på gång i Stockholm kan ibland innebära något personligt - förutsatt att det är allmängiltigt. Och att ta körkort för väl räknas som allmängiltigt, även om jag inte har en aning om hur många procent av befolkningen som verkligen gör detta. Hur som helst håller jag själv på att övningsköra just nu och liksom bemödar mig med att göra Stockholms gator osäkra.

Jag har kommit en bra bit på vägen, såhär efter drygt ett år. Och nu är det tid för mig att ge mig i kast med halkkörningen, risktvåan som det numera heter. Det står en del bra saker om just detta i det här inlägget (en slags blogg om körkortet) så kolla vidare där om du vill veta mer om vad Risktvåan går ut på. Men det handlar om att få köra bil när det är halt och blött, men också att få bra underlag för att köra defensivt, dvs köra för att undvika dumheter. 

Well, som den duktiga elev jag är har jag också kollat upp vilka som är de vanskligaste vägarna i Stockholm vad gäller halkan: E 18 mellan Stockholm - Bålsta och Väg 68 mellan Riddarhyttan - Fagersta ska tydligen vara okända och olycksdrabbade så ta det lite extra försiktigt där. Allt detta apropå att vi just nu befinner oss i ett Stockholm men hala vägar, isande vindar och en längtan till våren.

Postmuseet, Myntmuseet & Lilla Nygatan

Postmuseet ligger i Postens gamla huvudkontor vid Lilla Nygatan 6. Museet öppnade i några få rum 1906, men fyller nu hela huset. Utställningen "Brevet - en resa genom sekler" skildrar posthanteringen genom tiderna och visar bl.a. en isbåt som användes för postrodden över Ålands hav. Museet har en av världens värdefullaste frimärkssamlingar, många visas i utställningen Märkvärdigt som också berättar om vykort och samlande. En särskild utställning, Lilla Posten, vänder sig till barnen, och här finns restaurang och butik.

Byggnaden med nyklassisk fasad och portik i form av fyra kraftiga doriska kolonner uppfördes 1820-25 efter Fredrik Bloms ritningar. Längan mot gatan rymmer till en tredjedel en äldre stomme från 1650
med bevarat målat bjälktak. Posten flyttade hit 1720, det var det första egna huset sedan grundandet 1636. Huset har lägre flyglar och en länga mot Munkbroleden.

Lilla Nygatan med Loheskatt och Lejontorn Victory Hotel, Lilla Nygatan 5, är lika mycket sevärdhet som hotell. Under golvet i nuvarande baren fann några arbetare 1937 den största silverskatt som påträffats i landet, Loheskatten. Silverföremålen finns i Stockholms stadsmuseum och de 18 000 mynten från åren 1643-1741 visas på Myntmuseet vid Slottsbacken.

När gården frilades 1984 påträffades grunden till Lejontornet, uppfört som en del av den yttre stadsmuren vid slutet av 1300-talet - den kan nu ses i restaurangen.

Hotellet, med konferensanläggningen mitt emot, ingår i en liten grupp hotell med marina antikviteter som tema och med namn förknippade med Lord Nelson och hans Lady Emma Hamilton. Huset vid Stora Nygatan 22-Lilla Nygatan 7 ritades och uppfördes av Tessin d.y. under andra hälften av 1600-talet. Mest berömt är det ändå som tidningshus.

Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta köpte fastigheten 1836. Familjen bodde vid Stora Nygatan, redaktion och tryckeri låg mot Lilla Nygatan 7. Landets första kvinnliga journalist, Wendela Hebbe, bodde i hörnet Lilla Nygatan 8-Kåkbrinken. Hon arbetade på Aftonbladet, hade ett långt förhållande och en son med Hierta, själv gift och fembarnsfar. Christian Erikssons staty av Hierta står på Riddarhustorget framför Kanslihusannexet. Lilla Nygatan 12 uppfördes av hovbildhuggaren Burchardt Precht vid sekelskiftet 1700. Husets gård kan betraktas från Kåkbrinken.

Lilla Nygatan 18 med Källaren PB är ursprungligen en magasinsbyggnad från 1700-talet. Den byggdes om efter Albert Törnqvists ritningar på 1870-talet till ett fint exempel på tidens nyrenässans. Stockholms första privatägda bankhus uppfördes vid nr 23 åren 1860-63 för Stockholms enskilda bank av Andre Oscar Wallenberg - början på dagens SEB. Johan Fredrik Åbom ritade huset där banksalen som då var brukligt låg på första våningen. Delen mot Stora Nygatan utgör en ombyggnad av Leijonsköldska palatset från 1640-talet. På fasaden tronar Moder Svea, skulpterad av Rolf Anderberg.