onsdag 12 december 2012

Riddarholmskyrkan — kunglig begravningskyrka

Riddarholmskyrkan är en av Stockholms äldsta byggnader, uppförd 1280-1310, ungefär samtida med Storkyrkan. Klosterkyrkan var för tiden modern, liksom klostret byggd i tegel och i den nya tidens stil, gotiken, med stora spetsbågiga fönster. Innan kyrkan var klar begravdes klostrets donator Magnus Ladulås här 1290, som han önskat.

Nästa kung som begravdes i kyrkan var Karl Knutson Bonde 1470. Ursprungligen bestod kyrkan av huvudskeppet och det mindre sidoskeppet i norr. Vapenhuset på norrsidan med välbevarad 700-årig portal var entre för dem som inte hörde till klostret. Södra sidoskeppet tillfogades under 1400-talet. Gustav Vasas farfars fars och hans hustrus gravhäll hör till de äldre. Franciskanerklostrens kyrkor hade inga torn, däremot
hade de ofta en mindre spira på takåsen, en takryttare. Tornet uppfördes först efter reformationen, 1569-1590, efter ritningar av Willem Boy — som även ritat Klara och Jakobs kyrkor. Kyrkan var församlingskyrka från 1600-talet till 1807 och dess kyrkogård sträckte sig över nuvarande Birger Jarls torg.



Kyrkan omges av en samling gravkor som tillfogats vid olika tider. Äldst — det Gustavianska gravkoret, beläget på södra sidan närmast koret och uppfört för Gustav II Adolf 1632-34 enligt den förordning han gett innan han gick ut i trettioåriga kriget. Sedan dess har Riddarholmskyrkan varit kungbegravningskyrka fram till Gustav VI Adolf, som ligger begravd i Haga (1973).

Drottning Kristina som abdikerade begravdes dock i Rom. Gustav II Adolf lades i gravvalvet under koret, men flyttades upp till 200-årsminnet och placerades i en ny marmorsarkofag tillverkad i Italien.

Det intilliggande Bernadotteska gravkoret, som tillkom 1858-1860, är ritat av F.W. Scholander. Karl XIV Johan ligger i en sarkofag av den av honom omhuldade älvdalsporfyren. Karolinska gravkoret på norra sidan, påbörjat 1671 och färdigställt 1743, har sin grundform från Tessin d.ä. och avslutades av Hårleman. Tessinarna gjorde inget försök att anpassa koret till den gamla kyrkan, som de helst velat se riven, Tessin d.y. skrev att ingenting kunde "vara slätare beskaffat eller mera vanskapligt". På koret står sarkofagerna för Karl XII, Fredrik I och Ulrika Eleonora.

Det underliggande gravvalvet rymmer begravningskistor för nio andra kungligheter. Men även för adelsmännen, i synnerhet de som stupat i strid, uppfördes tillbyggda gravkor. Norra sidans entre med vapenhus flankeras av släkterna Lewenhaupts resp. Wachtmeisters gravkor, medan Lennart Torstenssons kor är inrymt i nordvästra sidoskeppet. Med Riddarholmskyrkan som förebild uppfördes flera gravkor runt om i landet. Riddarholmskyrkan har också en rik samling av adelsmännens begravningsvapen, sorgfanor, fält- tecken och sköldarna från alla dem som mottagit Serafimerorden. Den originella, genombrutna spiran i gjutjärn från 1838-1846, ritad av Erik Gustaf Göthe efter förslag av pionjären inom verkstadsindustrin, Samuel Owen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar